Hur vet jag om en rysk man älskar dig

Dan Jørgensen (ni andra får också gärna läsa)

2020.10.27 19:48 Krexington_III Dan Jørgensen (ni andra får också gärna läsa)

Dan Jørgensen (ni andra får också gärna läsa)
EDIT: "KÄRA Dan Jörgensen" heter det såklart
Det här utmärkta inlägget i atomkraftsdebatten postades på /denmark för nån vecka sen av JPDueholm och jag tycker vi kan behöva den här typen av faktainjektion i den svenska debatten också, så jag översatte det. Jag är väl medveten om att jag inte är nån översättare, och texten är definitivt lite styltig pga detta - mina ursäkter, och jag hoppas att den ändå kommer någon till glädje. (Källorna kommer i kommentarerna.)
-----
Kära Dan Jörgensen
För en tid sedan såg jag en video på klimat-, energi- och försörjningsministeriets Facebook-sida.
I videon spenderade du 1 minut och 14 sekunder på att förklara varför vi inte borde ha kärnkraft i Danmark. Videon finns här:
https://www.facebook.com/klimaministeriet/videos/3827041500700123/
Kärnkraft är ett otroligt spännande ämne, och diskussioner om kärnkraft blir ofta mycket känslomässiga. Alla har en åsikt om kärnkraft. Tyvärr kryddas dessa diskussioner ofta med en god portion fantasi och seglivade myter. Jag skulle vilja försöka belysa dessa. Jag tycker inte att det är ett krav att du som energiminister i ett vindkraftsland måste vara expert på området. Jag påstår mig inte heller själv vara det. Men precis som du så älskar jag att läsa böcker och jag har läst mycket om denna otroligt missförstådda metod för energiproduktion. I grund och botten delar vi samma oro för framtiden när det gäller klimatförändringen som vi som människor står inför. Precis som du vill jag planetens och framtida generationers bästa. Om du vill vill jag visa dig hur kärnkraft kan vara en hjälp på vägen mot en ljusare framtid.
I din video gick du in på följande områden:
· Risken, här i meningen olyckor
· Kärnkraftverk som terroristmål
· Miljövinkeln, dvs. avfallet
· CO2-utsläpp under byggnationen
· Byggtid och pris
Jag skulle vilja få kommentera dessa punkter, men till skillnad från i din muntliga presentation kan jag inte göra det på fullt så kort tid. Det tar tid att komma till sakens kärna, men jag hoppas att du kommer att läsa ändå. Vi börjar med olyckorna.
Olyckor
I den civila kärnkraftens historia finns det tre olyckor som samtalet alltid går till: Three Mile Island, Chernobyl och Fukushima. Du får leta länge efter människor som inte har hört talas om ovanstående trio, men du får också leta länge efter människor som har lyckats bekanta sig med de verkliga hälsokonsekvenserna av olyckorna. Nu vrider vi först klockan 41 år tillbaka.
Three Mile Island - USA - 1979
Vid anläggningen i Three Mile Island i Pennsylvania ledde ett funktionsstört ventil- och styrsystem enligt United States Nuclear Regulatory Commission [1] tekniker vid anläggningen att missförstå vad som pågick. Som ett resultat av ett mekaniskt och mänskligt fel inträffade en partiell härdsmälta. Olyckan resulterade i en stor räkning till anläggningens ägare, men hade ingen hälsomässig betydelse för befolkningen i området. De fick sig dock en förskräckelse. De cirka 2 000 000 invånarna i området utsattes för 0,01 millisievert (mSv) strålning på grund av de radioaktiva ädelgaser som släpptes ut. Som jämförelse ger en röntgen av bröstkorgen 0,06 mSv, dvs. 6 gånger mer. Anledningen till att konsekvenserna inte blev större var att reaktorn hade en reaktorinneslutning. En sådan är gjord av 1,5 meter tjock armerad betong och syftet är att hålla de saker som vi inte vill ha ut bland oss ​​människor om saker går fel, på insidan.
Det mest olyckliga var tidpunkten. Olyckan hände samtidigt som filmen "The China Syndrome" med Jane Fonda i huvudrollen visades på biografer. Filmen handlade om en olycka vid ett kärnkraftverk. Reaktorhöljet vid anläggningen fungerade som avsett, men det glömdes delvis i panikvågen. Olyckan ledde till ett antal förbättringar i branschen: nya säkerhetsprotokoll, bättre utbildning av personal och ett antal tekniska förbättringar vid fabrikerna.
Tjernobyl - Ukraina - 1986
Tjernobylanläggningen var en bristfällig sovjetisk dröm; ett enormt prestigeprojekt för Sovjetunionen. Anläggningen hade 4 RBMK-1000-reaktorer, en grafitmodererad reaktordesign som konstruerades på rekordtid utan särskild hänsyn till säkerheten.
Det var en mycket tveksam design som aldrig skulle ha godkänts i väst, och värst av allt, det var en reaktordesign utan ett reaktorhölje som på Three Mile Island. Istället låg en 1000 ton tung stålplåt ovanpå reaktorn [2].
Den felaktiga utformningen, en kultur av att mörka säkerhetsbrister och ett brett spektrum av operatörsfel resulterade i den värsta kärnkraftsolyckan i den civila kärnkraftens historia. Stålplattan ovanpå reaktorn blåstes av och stora mängder radioaktivt jod-131 och cesium-137 släpptes ut i atmosfären.
Enligt FN: s vetenskapliga kommitté för effekter av atomstrålning (UNSCEAR) [3] dog 2 till följd av explosionen. Av räddningspersonalen fick 134 akut strålsjuka. Av de 134 dog 28 inom den första månaden. Under perioden från olyckan till 2005 dog 20 från ovanstående grupp. Resten utvecklade därefter hudproblem och gråstarr. Inte alla dödsfall har direkt samband med strålning.
Mellan 1986 och 2005 registrerades mer än 6 000 fall av sköldkörtelcancer bland invånare i Vitryssland, Ryssland och Ukraina, vilket kan vara direkt kopplat till strålningsexponering vid tidpunkten för olyckan. Dödligheten för denna form av cancer är lyckligtvis extremt låg, och av de mer än 6 000 som fick diagnosen cancer dog 15 stycken under en period av 25 år.
Enligt professor Gerry Thomas från Imperial College London [4] består strålningen från olyckor främst av alfa- och beta-strålning från jod-131 och cesium-137. Alfastrålning kan stoppas av ett papper men blockeras också av huden. Betastrålning kan man skydda sig mot genom att gå inomhus och stänga fönstren. Jod-131 och cesium-137 är skadliga att inta. Detta kan undvikas genom att inte dricka mjölk från kor som har betat i de förorenade områdena, liksom att inte äta mat från närområdet.
Orsaken till den kraftiga ökningen av sköldkörtelcancer efter olyckan var jod-131-kontaminering i mjölk. Om myndigheterna hade varnat invånarna i området att inte dricka den starkt kontaminerade mjölken, delat ut jodtabletter i tid och bett befolkningen att stanna inomhus, kunde konsekvenserna av olyckan ha varit betydligt mindre.
Enligt UNSCEAR registrerades ingen ökning av andra cancerformer eller sjukdomar som kan orsakas av strålskador. Det fanns heller ingen ökning av fosterskador. De c:a 6 000 000 invånare i de drabbade områdena utsattes för 9 mSv-strålning under en period av 25 år. Detta motsvarar den mängd strånlning som erhålls från en CT-scanning på ett sjukhus under några minuter.
I olyckan förstördes reaktor nummer 4 vid anläggningen. Trots detta fortsatte anläggningen att producera el i ytterligare 14 år fram till december 2000, då den sista reaktorn stängdes av politiska skäl. Sedan 1986 har människor arbetat i området, som idag är en turistmagnet.
Tjernobyl var utan tvekan en katastrof för de inblandade och 65 liv förlorades. Antalet är dock mycket lägre än vad de flesta tror. Strålningens hälsokonsekvenser kunde i de flesta fall ha undvikits helt om myndigheterna hade vidtagit rätt försiktighetsåtgärder. Olyckan blev ett enormt psykologiskt trauma för de över hundratusentals människor som var tvungna att flytta för att aldrig kunna återvända hem.
Fukushima - Japan - 2011
11 mars 2011 var en särdeles dålig dag i Japans historia. Först drabbades landet av den fjärde största registrerade jordbävningen i världshistorien, sedan av en tidvattenvåg som på vissa ställen mätte upp till 38 meter och slutligen en tredubbel härdsmälta vid Fukushima Daiichi-anläggningen.
Till kraftverkets försvar måste det sägas att det inledningsvis klarade jordbävningen. Den automatiska avstängningsproceduren startade, men tyvärr översvämmade den efterföljande, 13 meter höga, tidvattenvågen nödgeneratorerna. Dessa var emot all logik placerade i lågt belägna områden. En var till och med belägen i anläggningens källare. Tokyo Electric Power Co. (TEPCO) [5] hade valt att ignorera varningar om att området skulle kunna drabbas av mycket högre tidvatten än de själva hade räknat med. Dessutom hade anläggningen en alltför låg skyddsmur mot havet.
Onagawa-anläggningen, lite längre upp längs kusten och ännu närmare jordbävningens epicentrum, hade en 14 meter hög skyddsmur mot havet. Onagawa-anläggningens 3 reaktorer stängdes av utan problem och överlevde jordbävningen och tsunamin.
Hur många människor dog som ett resultat av strålningen som frigjorts av den tredubbla härdsmältan? Enligt UNSCEAR [6] är svaret 0. Det är också osannolikt att en ökning kommer att ses i fall av sköldkörtelcancer i befolkningen eftersom mängden strålning som frigjordes var så låg. Fukushima hade en reaktorinneslutningsbyggnad som inneslöt det mesta av det radioaktiva materialet.
Det uppskattas att cirka 20 000 människor dog på grund av tsunamin och cirka 1 500 dog som ett resultat av områdets evakuering. Ingen dog som resultat av strålning. Evakueringen genomfördes i panik i ett land som först drabbades av en enorm jordbävning och senare en tidvattenvåg. Äldre, sjuka och behandlingskrävande människor skyndades iväg i bussar. Utan tillgång till mat, vatten eller nödvändig vård. Många dog på grund av stress, kyla, brist på vård och brist på boende.
I den japanska regeringens försvar måste det sägas att omfattningen av olyckan ursprungligen inte var tydlig, varför evakueringen genomfördes. Men genomförandet var under all kritik. Enligt International Atomic Energy Agency (IAEA) [7] var mängden strålning befolkningen utsattes för låg och jämförbar med global naturlig bakgrundsstrålning. Ny forskning tyder på att det inte var nödvändigt att evakuera området överhuvudtaget, och att en invånare i staden Fukushima skulle ha en förkortad livslängd till följd av olyckan som skulle vara mindre än en invånare i London på grund av luftföroreningar [8]. Att stänga ute delar av befolkningen i nästan ett decennium kan inte på något sätt försvaras.
Risken
När vi ser tillbaka på olyckorna med all kunskap som samlats in genom studier och hälsoundersökningar blir det snabbt klart att hälsokonsekvenserna på grund av strålning är små. Ändå har vi människor problem med strålning. Vi har psykologiska problem med strålning. Strålning kan inte ses, höras, luktas eller smakas. Det finns en bra anledning till det.
Den värld vi befinner oss i är full av strålning. Det är omöjligt att isolera sig från den. Strålningen kommer från jorden och från rymden. Detta kallas bakgrundsstrålning och nivån bestäms av geografin. Strålning kommer också från maten vi äter, från vårdbehandlingar och från våra egna kroppar. Till och med om vi tar en simtur i havet, så simmar vi i uran. Det finns över 4 miljarder ton uran i världshaven.
Kroppen skiljer inte mellan naturlig strålning, den strålning vi får i vårdbehandlingar eller strålning som frigörs till följd av en olycka i ett kärnkraftverk [9]. Det finns bebodda områden i världen där strålningsnivåerna är mycket högre än runt Fukushima och Tjernobyl.
Ramsar, en kuststad i norra Iran med över 30 000 invånare, har världens högsta nivå av bakgrundsstrålning. Bakgrundsstrålningen i vissa områden är 260 mSv per år [10]. Som jämförelse kommer den japanska regeringen inte att tillåta invånare att flytta tillbaka till områden där strålningsnivåerna överstiger 20 mSv per år [11].
En sammanfattning av studier om befolkningen i Ramsar av Sydney Lance [12] drog slutsatsen att det i allmänhet inte finns några negativa hälsoeffekter av att bo i områden med hög bakgrundsstrålning. Rentav ses en lägre förekomst av genetiska defekter och en lägre förekomst av lungcancer jämfört med befolkningsgrupper som bor i områden med lägre nivå av bakgrundsstrålning.
Vi måste ta itu med den irrationella rädslan för strålning, eftersom det i mycket större utsträckning är den stress som människor utsätts för när de tas bort från sina hem, som är skadlig. Radiofobi är den verkligt stora mördaren.
Alla branscher har olyckor. Kärnkraftsindustrin är inget undantag. Tjernobylolyckan var unik genom att reaktortypen aldrig skulle ha godkänts i väst utan en reaktorinneslutning. Efter olyckan gjordes ett stort antal konstruktiva förändringar av de återstående RBMK-reaktorerna så att olyckan inte skulle kunna upprepas. Det finns fortfarande RBMK-reaktorer i drift idag. Smolensk-3-reaktorn i Ryssland togs i drift 1990 och förväntas fortsätta till 2035.
Fukushima började producera el 1971. På detta sätt tillverkade anläggningen koldioxidfri el i 40 år innan den drabbades av katastrofen, som faktiskt kunde undvikts. Tsunamiexperter ignoreras inte längre och nödkraftgeneratorer kommer inte längre att placeras i lågt belägna områden. Dessutom måste vi komma ihåg att reaktorhöljena på de 3 reaktorerna som smälte ner faktiskt fungerade, och att de faktiska utsläppen var 100 gånger mindre än i Tjernobyl. Enligt internationella riktlinjer för evakuering vid radioaktivt utsläpp var den frigjorda mängden så liten att det inte över huduv taget var nödvändigt att evakuera befolkningen under en längre tid och absolut inte i ett knappt decennium. Om vi räknar samman dödsfallen för kärnkraft, dvs dödsfall i samband med produktion, gruvdrift och olyckor, och jämför med produktionen av el från brunkol, kol, olja, biomassa och gas, är slutsatsen klar: Kärnkraft är det absolut säkraste sättet att producera el. Det finns absolut minst antal dödsfall per producerad energienhet. Kärnkraft är ännu säkrare än vind, sol och vattenkraft (vattenkraft), se figur 1 [13].

Figur 1: Antal dödsfall per terrawatt-timme. I motsats till vad de flesta tror, så er atomkraft ett otroligt säkert sätt att producera elektricitet på. Från: Ourworldindata.org
Om du är bekymrad över riskerna med atomkraft, så kan jag inte rekommendera att cykla, köra bil eller ta en flygsemester. För att inte tala om att röka eller vara överviktig. Sannolikheten är långt större att dö av de sakerna.
Kärnkraftverk som terroristmål
Ett kärnkraftverk är inte ett lätt mål för terrorism. Åtkomstvägar övervakas, det finns taggtrådsstängsel, vaktposter, biometrisk åtkomstkontroll, skyddsdörrar, lås och långa korridorer med tjocka ståldörrar.
Ett kärnkraftverk är en tuff nöt att knäcka. Det är värt att notera här att själva reaktorhöljet, säkerhetsstrukturen runt själva reaktorn, är en av de starkaste människoskapta strukturerna som finns. Att flyga ett passagerarplan in i reaktorbyggnaden kommer att resultera i en mindre fläck, ett stort saneringsarbete och ett sorgligt öde för passagerarna ombord på planet. I slutet av 1980-talet testade amerikanerna vad som skulle hända om ett F-4 Phantom-flygplan flögs med 800 km / h in i en armerad betongvägg, till och med med mindre förstärkning än den som användes vid anläggningarna. Planet gick naturligtvis i 1000 bitar när det träffade väggen. På ett ställe uppstod en 6 cm djup spricka och så var det med det. Videon finns på YouTube och den är ganska underhållande [14].
Historiskt sett genomfördes den mest uppseendeväckande attacken mot ett kärnkraftverk 1982, när en kärnkraftsmotståndare avfyrade 5 pansarskott över floden Rhône mot ett franskt kärnkraftverk under konstruktion. Attacken orsakade mindre skador, och gärningsmannen Chaïm Nissim gick därefter in i politiken i det gröna partiet i Schweiz.
Om du som terrorist vill skada ett lands kritiska infrastruktur finns det mycket lättare och mindre skyddade mål som jag inte kommer att gå in på här. Men tänk om Nordkorea attackerade ett kärnkraftverk med en interkontinental ballistisk missil? Ja, då skulle det minsta av våra problem vara skadan på anläggningen. Vad sägs om en meteor? Det finns gott om galna scenarier. Det kallas science fiction och har inget att göra med en seriös debatt om kärnkraft.
Avfallet
För att förstå vad som kommer ut ur en reaktor måste vi först förstå vad vi stoppar in i en reaktor. Bränslet i den vanligaste typen av reaktor idag består av uran. Uran återfinns naturligt i tre olika versioner: Uranium-234, Uranium-235 och Uranium-238. Den typ vi är intresserad av heter Uranium-235. Den kan klyvas på atomnivå, och användas som bränsle i en reaktor.

Figur 2: Översikt över alfa-, beta- och gammastrålnings genomträngningsförmåga. Från: Wikipedia.
Uran-235 utgör 0,7% av det uran som finns i naturen, så koncentrationen måste ökas till 3-5% innan vi kan använda det. Slutprodukten är små hårda bränslepellets bestående av uranoxid. Dessa är inte särskilt radioaktiva, och strålningen de avger är alfa-strålning som kan stoppas av huden eller av ett papper. Penetrationsförmågan för de olika strålningstyperna visas i figur 2. Bränslepelletsen monteras slutligen i långa stavar omgivna av zirkonium som är redo att sättas in i reaktorn. Men mer intressant är hur mycket energi det finns i dessa bränslepellets. Det som gör uran unikt är den enorma energitätheten.

Figur 3: En 5 gram bränslepellet av uranoxid. Foto: Wikipedia.
En bränslepellet väger 5 gram, något mer än ett A4-papper, och stor som en pekfingernagel vilket framgår i figur 3. I en lättvattenreaktor får vi lika mycket energi ur en 5-grams bränslepellet som det finns i 640 kg ved, 400 kg kol, 360 m3 naturgas eller ca. 3 fat olja, och då har vi faktiskt bara använt 5% av energin i pelleten. Det finns en enorm mängd energi i uran. Det betyder också att det behövs väldigt lite för att producera riktigt mycket ström.
Hur mycket uran används egentligen i ett kärnkraftverk per år? Vi kan ta ett typiskt kärnkraftverk på 1000 megawatt och jämföra det med ett kolkraftverk på 1000 megawatt. Vi är här uppe i en storleksordning där vi kan producera el till mer än 1 000 000 människor per år. Enligt World Nuclear Association [16] måste kärnkraftverket använda 27 ton uran per år, medan kolkraftverket måste använda 2 500 000 ton kol per år för att producera samma mängd el. Det koleldade kraftverket producerar också ca. 300 000 ton aska, som inkluderar arsenik, bly och kvicksilver. Dessutom släpper det koleldade kraftverket ut mer än 6 000 000 ton koldioxid i atmosfären per år [17].
Däremot så släpper kärnkraftverket inte ut koldioxid i atmosfären och bränslestavarna producerar el i 18 månader (i vissa reaktortyper ännu längre) innan de måste bytas ut.
Det använda bränslet lagras sedan i vatten för att kylas ned, och när det har svalnat tillräckligt kan det återvinnas eller lagras i stål- och betongbehållare. En sådan väger ungefär 180 ton och är inte precis bara att flytta runt hursomhelst. Hur de ser ut kan ses i figur 4.

Figur 4: Behållare för förvaring av använt kärnbränsle. Foto: Holtec.
Använt bränsle är det som de flesta troligen kallar kärnavfall. Men egentligen är det inte alls avfall; det finns fortfarande en enorm mängd energi i det. Vi kan istället kalla det använt bränsle. Efter 18 månader i reaktorn har bränslet förlorat 5% av sin energi och kan, som tidigare nämnts, återvinnas. Detta görs idag i Frankrike, England, Ryssland, Indien och Kina.
Om du väljer att återvinna bränslet i vårt kärnkraftverk på 1000 megawatt skiljs restprodukter ut vid återanvändningen. Dessa kan klassificeras som verkligt avfall. Detta förglasas. Det vill säga inkapslas i glas och förseglas i rostfria cylindrar. Vår anläggning, som skulle kunna producera koldioxidfri el åt mer än 1 000 000 personer, skulle producera 3 kubikmeter av detta per år [18].

Figur 5: Comanche Peak, Texas. Foto: Google Earth.
Ovan är ett flygfoto av kärnkraftverket Comanche Peak i Texas. Det har två reaktorer på 1218 megawatt och 1207 megawatt respektive. De två tillsammans kan generera koldioxidfri el åt mer än hälften av Danmarks befolkning. Längst ner till höger på bilden finns cylindrarna där det använda bränslet lagras. Efter att ha producerat koldioxidfri el till mer än 2 500 000 personer i 30 år kan det använda bränslet, som lagras i torrförvaring, förvaras på ett område som mäter 30 x 40 meter. Det är inte ens en halv fotbollsplan, och kom ihåg att det använda bränslet fortfarande bara har använt 5% av energin.
Efter användning av bränslet har vi fortfarande de klyvningsprodukter som vi inte kan använda. Hur länge ska de förvaras och var? Det faktiska avfallet måste lagras i 500 år. Om vi exempelvis ​​väljer att inte återanvända utan istället deponerar bränslet som bara har använts en gång, innehåller det 0,8% plutonium. Plutonium-239 har en halveringstid på drygt 24 000 år. Det innebär att det tar 24 000 år innan det är hälften så radioaktivt som det var från början.
Här behöver vi bara ha grundskolans fysik för att förstå varför det inte är ett problem. När något har en lång halveringstid betyder det att det inte är särskilt radioaktivt. För det mesta står det bara där och ingenting händer. Den strålning som ändå avges från Plutonium-239 är alfastrålning, och alfastrålning kan som tidigare nämnts stoppas av ett papper.
Var tusan ska vi lagra det då? I Finland förväntas slutdepå Onkalo öppna 2025. Här lagras avfallet 450 meter under jorden i berggrunden. I geologiska områden som har varit stabila i miljontals år.
I samband med projektet undersökte Strålsäkerhetsmyndigheten (STUK) [19] konsekvenserna av den värsta tänkbara olyckan; om det fanns ett hål i behållarna med avfall efter 1000 år och en stad byggdes ovanpå platsen.
I ett sådant katastrofscenario skulle en person som valde att bo på den mest förorenade platsen och bara åt mat och drack vatten från det lokala området få en ökad strålningsmängd på 0,00018 mSv per år. Det motsvarar att äta 2 bananer.
Vi vet vad vi ska göra med det radioaktiva avfallet, vilka behållare det ska placeras i för att skydda miljön och var det ska lagras. Mängden som ska lagras är försvinnande liten eftersom det finns så otroligt mycket energi i uran. I USA produceras cirka 20% av elen med kärnkraft. Under de senaste 60 åren har amerikanska kärnkraftverk producerat ca. 70 000 ton använt bränsle. Det låter kanske mycket, men som jämförelse producerar amerikanska kolkraftverk samma mängd på en timme [20].
Alla industrier producerar avfall, även den gröna tekniken. Vindturbinblad grävs ner när turbinen har gjort sitt. Figur 6 visar hur det ser ut i Wyoming. Detta sker också här i Danmark [21]. Solpaneler innehåller kadmium, som inte har någon halveringstid. Det är giftigt fram till den dag jorden inte längre existerar. Vi behöver all teknik som kan minska våra koldioxidutsläpp, och det är viktigt att komma ihåg att det finns fördelar och nackdelar med alla former av energiproduktion.

Figur 6:Uttjänta vindkraftverksvingar begravs i Wyoming. I Danmark gör vi det i Randers. Foto: Benjamin Rasmussen för Bloomberg Green.
För att runda av frågan om det radioaktiva avfallet, så rör det sig om en försvinnande liten mängd. Det blir omhändertaget från början till slut. Industrin betalar själv kostnaderna, det är reglerat i lag, och avfallet har aldrig i den civila kärnkraftens historia orsakat några olyckor.
CO2 som släpps ut under byggandet av ett kärnkraftverk
Ett uttalande som: "allt cement och allt stål som ska användas för att bygga en så stor anläggning, det förorenar också med CO2", är inte särskilt konkret. För att göra det konkret måste vi ställa den troligen viktigaste frågan alls när vi studerar energiproduktion:
- Jämfört med vad?
Om vi ​​tittar på hur många tusen ton material som behövs för att producera en terrawattimme elektricitet illustrerar figuren nedan från US Department of Energy [22] (översatt till danska) detta ganska bra:

Figur 7:Materialåtgång i tusental ton per TWh producerad ström.
I det stora energispelet är ingenting gratis och alla metoder för att producera el använder resurser. Dessa kan vara betong, aluminium, koppar, stål eller sällsynta jordartsmetaller för vindkraftverk.
Enligt figur 7 behöver ett kärnkraftverk inte använda särskilt mycket material när det ställs mot hur mycket energi det producerar. Faktum är att det är tio gånger mindre jämfört med vindkraft. Ju mindre material vi behöver, desto mindre behöver vi förstöra planeten i våra försök att rädda den.
Vi kan också undersöka koldioxidavtrycket för de olika energiproduktionsmetoderna under hela deras livstid. Alltså gruvdrift, konstruktion, bränsleproduktion, infrastruktur, drift, underhåll, avfallshantering och demontering. En sådan vagga-till-grav-analys genomfördes av det svenska statliga energibolaget Vattenfall 2018 [23].
I deras energiportfölj finns vind, biomassa, vattenkraft, gas, kärnkraft, kol och sol. Deras största havsbaserade vindkraftsparker inkluderar Horns Rev 3, Thanet och DanTysk. De största kraftverken är Ringhals och Forsmark, som båda är kärnkraftverk, och Moorburg, som är ett koleldat kraftverk.
Så vad kom Vattenfall fram till i sin vagga-till-grav-analys?

Figur 8: Life Cycle Assessment for Vattenfall’s electricity generation, 2018.
Enligt Vattenfall släpper ett kärnkraftverk ut minst CO2 sett till hela kraftverkets livstid, vilket framgår av figur 8. Ovanstående är angivet i gram CO2 per kWh. Det bör också nämnas att demonteringsfasen för de flesta energikällor inte väger särskilt tungt, eftersom metaller och betong kan återvinnas.
I analysen uppskattas livslängden för ett havsbaserat vindkraftverk till 20 år. Livslängden för Ringhals 1 och 2 är 50 år, Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1, 2 och 3 är 60 år. Som jämförelse har det amerikanska kärnkraftverket Turkey Point fått sin licens utökad till 2053 [24]. Det ger en livslängd på 80 år. Ju längre en anläggning får arbeta, och ju längre ett vindkraftverk håller, desto lägre är CO2-avtrycket.
Vad analysen inte nämner är avtrycket av de olika energiproduktionsmetoderna på landskapet, vilket kan bidra till att påverka vilda djur, växtliv och biologisk mångfald. Bryr vi oss om hur mycket de olika energiproduktionsmetoderna påverkar landskapet har det studerats av Brook & Bradshaw [25].

Figur 9: Areal som krävs vid produktion av elektricitet.
Figuren ovan uttrycker hur stort område som krävs (inklusive gruvdrift) per enhet producerad el. Ett kärnkraftverk som kan producera el till 4-5 miljoner människor behöver bara uppta 2 km2. Biomassa kan ses ha stor landskapspåverkan, som kan påverka den biologiska mångfalden och djurlivet.
För att sammanfatta ovanstående tar ett kärnkraftverk väldigt lite utrymme och ger plats för djur och natur. Det kräver inte särskilt mycket resurser i förhållande till hur mycket el det kan producera, och sett under hela sin livstid är dess koldioxidavtryck otroligt lågt.
Byggtid och pris
Att bygga ett kärnkraftverk kan jämföras med andra stora projekt som t.ex. Femern-förbindelsen. I debatten nämns ofta tre byggnader i Europa: Hinkley Point C i England, Flamanville 3 i Frankrike och Olkiluoto i Finland.
Alla tre projekten har stött på stora budgetöverskridanden och förseningar. Som reaktordesign har Arevas europeiska tryckreaktor (EPR) valts. Designen utvecklades av franska Framatome och tyska Siemens. Att utmaningar uppstår när man slår samman ett franskt och ett tyskt designteam förvånar förmodligen ingen.
Reaktorerna är prototyper och de första i sitt slag i en ny generation. I England har inga nya kärnkraftverk byggts på 20 år. Detsamma gäller för de andra projekten. Det har funnits en enorm inlärningskurva överlag i uppgradering av arbetskraften, uppgradering av försörjningskedjor och i projektledning. Godkännanden och licenser måste erhållas och allt är svårt till en början.

Figur 10: Hinkley Point C i England, världens dyraste kärnkraftverk. När det står färdigt kommer det kunna producera CO2-fri ström til omkring 6.000.000 hem i minst 60 år. Foto: EDF.
I andra delar av världen byggs det till halva eller en tredjedel av priset i Europa. Det går också mycket snabbare. Beror det på att de fuskar och struntar i säkerheten? Detta undersöktes av Energy Technologies Institute i England 2018 [26].
Det enkla svaret är att de i andra delar av världen har blivit riktigt bra på att bygga. Precis som vi i Europa varit tidigare, exempelvis i Frankrike på 70- och 80-talet. Men för att bli det igen krävs viss lärdom.
När den första enheten har byggts och vi eliminerat kostnaden för att uppgradera arbetskraften, etablera försörjningskedjor, få tillstånd, och policyn har fallit på plats, faller priset och byggtiden markant. Detta är vad vi ser på andra ställen i världen, och dessa erfarenheter kan också överföras till europeiska projekt.

Figur 11: Installation av reaktorinneslutningens botten vid Hinkley Point C, Foto: EDF.
Vid Hinkley Point C byggs två identiska reaktorer och erfarenhet från konstruktionen av den första reaktorn överförs till den andra reaktorn. Installationen av inneslutningsbyggnadens botten på reaktor nummer 2 gick 30% snabbare, dvs. byggtiden minskade från 57 till 39 dagar [27].
En stor del av kostnaden för att bygga ett kärnkraftverk är lånekostnader. På Hinkley Point C i England hamnar lånekostnaden över de faktiska byggkostnaderna. I Tjeckien, som planerar att bygga ut kärnkraftverket i Dukovany, har man lärt sig av detta,. Här kommer staten att finansiera 70% av lånet till energibolaget CEZ till en ränta på 0% under byggandet och en efterföljande ränta på 2% under drift [28].
Polen, som idag är djupt beroende av fossila bränslen, är också i planeringsfasen för landets första kärnkraftverk. Parallellt är planen att utvidga förnybara energikällor [29].
Även om byggandet inte går så snabbt i Finland, är de i planeringsfasen för en annan reaktor. Den här gången en rysk VVER-1200-modell på finska Hanhikivi-halvön [30].
Kärnkraftverk är dyra projekt när vi tittar på de initiala kapitalkostnaderna. Men återigen måste vi ställa frågan: "jämfört med vad?" Förnybara energikällor blir billigare och billigare idag. När man jämför priser mellan olika metoder för att producera el idag hänvisas ofta till "nivåiserad energikostnad" (LCOE). LCOE är användbart när man jämför traditionella metoder för kraftproduktion. Modellen är ett uttryck för priset "på insidan av staketet". Situationen är dock annorlunda med förnybara energikällor. Det ligger i solens och vindens natur att elproduktionen beror på vädret. Det ställer krav på elnätet och det ställer krav på backup när vädret inte blir som man velat. Det ställer således krav på vad som finns på andra sidan "staketet".
Dessa kostnader ingår inte i LCOE-beräkningen. När vinden inte blåser i Danmark bränner vi kol, biomassa och gas. För förnybara energikällor bör System-LCOE [31] användas istället, vilket inkluderar priset för integration i elnätet. Ju högre andel förnybar energi vi lägger till elnätet, desto mer stiger priset.
Ett modernt kärnkraftverk kan leverera koldioxidfri el oavsett väder och leverera några av de viktigaste sakerna i elnätet, något som sällan är prissatt, nämligen försörjningstrygghet. Det kan göra i minst 60 år, i regn och snö, i sol och vind. Vi kan sedan försöka jämföra priset på en sådan anläggning med priset på att bygga en konstgjord ö och att sätta upp vindkraftverk som behöver bytas ut efter 25 år i vårt slit-och-släng-samhälles anda.
En grönare framtid
Så kära Dan Jørgensen och kära läsare, tack för att ni hållit ut såhär länge. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa till att korrigera några av de vanliga missuppfattningarna om kärnkraft som gång på gång presenteras i debatten. Om vi ​​ska ha en seriös diskussion om framtidens energimix måste den ske på en informerad grund och med den senaste kunskapen. Vi måste lägga våra känslor åt sidan och inte stänga ögonen när vi får information i ett område som är svårt att förstå.
Kärnkraft är inte det första många tänker på när vi pratar om energiproduktion med lågt CO2-avtryck. Hemligheten ligger i det faktum att det finns så mycket energi i uran att det är svårt att förstå, men det kan faktiskt utnyttjas ännu bättre än det görs i den traditionella lättvattenreaktorn idag.
Tänk dig att vi har en gammaldags glödlampa på 100 W. Vi skulle vilja generera ström till den. Om vi ​​använder 1 g naturligt uran (0,7% uran-235) i en lättvattenreaktor kan glödlampan lysa i 182 år. Om vi ​​använder 1 kilo uran av den typ som faktiskt används i en lättvattenreaktor (5% uran-235), kan lampan lysa i 1171 år. Om vi ​​använder 1 kilo naturligt uran men den här gången i den ryska bridreaktorn BN-800, kommer glödlampan att kunna lysa i 25 700 år. Om vi ​​använder biomassa och träpellets, som vi gör i Danmark, kommer 1 kg trä att producera el i 1,2 dagar [32].
Nya reaktortyper är under utveckling och amerikanska NuScale har varit de första i världen som godkänner en liten, modulär reaktordesign som är mindre än de stora anläggningar vi känner till idag [33]. Dessa kan användas för mycket mer än bara matning av elektroner i vägguttaget. Små avancerade reaktorer kan t.ex. hjälpa till att avkarbonisera industriella processer genom att producera ånga som är så varm att den kan användas för att smälta t.ex. aluminium. Värmen kan användas för fjärrvärme, de kan användas för att ta bort salt från havsvatten, producera väte för tunga transporter, samt att små reaktorer är bättre anpassade till de fluktuationer i elnätet som de förnybara energikällorna skapar.
Även här i Danmark forskas på detta område. Copenhagen Atomics och Seaborg Technologies arbetar för att utveckla den framtida 4: e generationens kärnkraft i form av reaktorer med smält salt.
Vi behöver alla verktyg vi har i verktygslådan i kampen mot de klimatförändringar som vi har i sikte. I Danmark enades vi 1985 om att kärnkraft inte borde ha någon plats i den danska energipolitiken. Det är nu 35 år sedan och många miljoner ton onödig CO2 har skickats ut i atmosfären. Idag är kol på väg ut, och istället förbränner vi stora skogsområden i klimatets namn till nackdel för biologisk mångfald och vilda djur. Vi kan göra detta CO2-neutralt. Men kalkyler och räkneövningar kan bara inte ta bort partikelföroreningar. WHO uppskattar att 4 200 000 människor dör varje år av luftföroreningar utomhus [34].
Kanske är tiden mogen för att utforska ett alternativ? Jag föreslår det säkraste sättet att producera el vi har. Det med det minsta avtrycket på naturen, ett av de lägsta CO2-avtrycken någonsin och en avfallsmängd som bleknar i jämförelse med allt annat.
submitted by Krexington_III to sweden [link] [comments]


2020.03.29 15:22 Kyndrak Nordisk TV - En guide till nytt utbud

Vi i Skandinavien har inte bara världens bästa samhällen, vi förstår även varandra väldigt enkelt. Så tröttnar du på att kolla på amerikanska serier med helt bisarra värderingar och moraler, men har sett klart allting svensk TV har att erbjuda så följer här en guide till en helt ny värld som kanske öppnar sig för dig. Passar bra i tider då många bör vistas hemma.
Pga. copyright osv. så är "köpta" serier regionlåsta, dvs. dyra amerikanske produktioner eller reality program, svenska serier som gjorts av produktionsbolag som inte är public service, och musikrelaterade program. Det som är kvar är kanalernas egna produktioner som dom så vänligen låter utomstående titta på utan regionbegränsningar. Förstår man det konceptet och inte blir sur när "Poldark" på NRK inte startar eller får upp ett felmeddelande när man vill starta "Tunn Is" på Isländsk TV så kommer du snabbt komma in i det.
Här följer mina personliga favoriter

Norsk TV

Alla älskar norska, det går inte att vara sur eller ledsen när man hör norska. Så sätt på din bästa "ische"- dialekt, börja alla meningar med "jag må nå...", och använd häftiga ord såsom "flink" och "morsom" så ofta du kan.
NRK WebplayeAndroidTV/Mobilapp
Vi börjar på toppen med den snyggaste, fylligaste och roligaste kanalen. Bra varierat utbud med lättnavigerat och tydligt UI.
Side om side Om du gillar Felix Herngren humor så kommer du älska den här.Det är nämligen ingen stammande pinsam Felix med, men samma underbara typ av skämt
Der ingen skulle tru at nokon kunne bu Ett program för dig som vill käka chips i soffan men ändå känna dig aktiv.Det handlar om ensamvargar som väljer att bo mitt uti vildmarken i norden, där varje dag är en kamp för överlevnad och värme är en lyxvara under vintern.
Familieekspedisjonen Ut på tur, aldrig sur! Ideala konfliktfria familjer utan vildmarkserfarenhet tävlar mot varandra att nå först till ett mål genom den norska vildmarken. Feelgood och vacker miljö i ett och samma program.
P.S. Om du gillar julkalendern så må du kika på deres. Svenska julkalendern är det ikke nå fel pa, men gillar man inte Sci-Fi rymdäventyr till jul t.ex så har NRK lite mer klassiska och spännande alternativ som e väldigt flink.
TV2 Sumo
WebplayeAndroidTV/Mobilapp
En norsk betalkanal med fokus på reality-tv. Visar reklam, men deras reklam är samma märken som vi har fast utan all jobbig Casinoreklam, dvs rolig reklam. Har en kategori bara för fria serier, vilket gör denna sida till den lättnavigerbaraste av alla för oss icke-norrmän att titta på deras utbud. Kräver att du skapar ett gratiskonto att logga in med.
Farmen kjendis Farmen, fast på norska, med kvinnan vi alla älskar att hata; Gunilla, the one and only.Vissa förstår inte vad hon säger, andra är rädda för henne. Kanonbra underhållning helt enkelt.
Glow Up Ingen måste något i livet, men gillar du smink så vill du verkligen inte missa detta.Riktigt snyggt producerat och rolig tävling som handlar om just tävlingen och inte massa drama omkring. Rätt person vinner i slutet även. 10/10
Wunderland En reality serie i sin fjärde säsong som följer norska raggare som åker gamla jenkare, super och allmänt mår. Norska Raggare, det blir inte bättre. Väldigt snyggt filmad.

Finlandssvensk TV

Ibland kan det kännas som i vill gärna glömma bort dom för dom påminner oss om dåliga minnen, men finlandssvenskar finns och har den bästa dialekten efter norrlänningar i min mening. Den enklaste starten för dig som vill se nordisk tv då alla pratar svenska.

YLE WebplayeAndroidTV/Mobilapp
En väldigt snygg men tyvärr krånglig sida för oss som vill titta från Sverige. Många program är markerade som tillgänglig endast för finnar för att skilja programmen åt, men dom som inte är det kan ändå vara otillgänglig för oss. Appen och beskrivningarna är på svenska, men det är inte först du startar programmet som du vet om det är på svenska eller finska och om det finns svensk text, men godbitar finns.
Eskil Granlund - stridsordonnans Eskil berättar några minnen från frontlinjen från en rysk offensiv vid Tali-Ihantala. Han får Rambo att låta som en söndagsflanör.
Den stora festen Svensktalande Samer i Finland berättar om deras förberedelser inför deras kristna konfirmation.Mycket att packa upp här om vad tradition och kulturidentitet egentligen är.
Finland är svenskt[svensk textning] Nu är det lätt att tänka att vi är hemska imperialister som behandlade finnar som skräp och vi är så himla onda innerst inne och måste sona för våra förfäders handlingar. Eller så kan man se vad dom själva tycker om deras identitet och hur det historiskt faktiskt var. Superbra serie som dyker djupare i ämnet.
MALAX TV WebplayeAndroidTV/Mobilapp
Meme TV. Finns inget bra här mer än kultfaktorn. Vill du vara "edgy" så kan du ha på det som bakgrundsvideo på din hemmafest. dom har ingen app, så kan du koda sånt så är det nästan ett medborgerligt ansvar att hjälpa dom med det. Det finns även fler liknande om det här är din grej . Lokal-TV i svenskfinland

Dansk TV

Det är inte så grötigt som du tror, utan snarare bara en konstig skånska när undertexterna är på."Man vänjer sig" som en känd filosof en gång sade.
DR WebplayeAndroidTV/Mobilapp
Propps till Danska public service att dom har ett program som heter "Danmarks bedste bonderøv".Sidan är inte den snyggaste men praktisk. Utbudet för icke-danskar är inte det största.
Gift ved første blik Danska "Gift vid första ögonkastet". Mysig enkel och bra tv. Inte så grötig danska, lätt att hänga med och deltagare man lätt fastnar för.
Herrens veje Väldigt grötigt utal, men väldigt bra serie! Värd mödan att vänja sig vid danskan.
Doggystyle Asta glider omkring och försöker hitta sin plats på jorden och kärleken.Är du nyfrälst på danskan nu så är det här serien att fortsätta på om du gillar romantik.

Isländsk TV

The Dark souls av nordisk TV. Det är glest och kalt där. Både i landet och med programutbud. Allting är på isländka naturligtvist.
RÚV
Jag hade önskat att SVT finansierade textningen till svenska så fler kan ta del av deras program, som t.ex en dokumentär om deras första kvinnliga president som själv pratar svenska. Vigdís, fífldjarfa framboðið. Men världen fungerar inte så tyvärr, även om dom köpt massor av svenska serier.



Har detta hjälpt dig mot karantäntristessen så glädjer det mig.Jag kan tycka det borde finnas starkare samarbeten emellan nordisk public service TV, både att tillåta fler program vara tillgängliga men också med textning av varandras språk. Bra statliga jobb som inte behöver ligga i Stockholm, samt bra för våra länder att komma närmare varandra kulturellt. En utopi skulle vara att alla nordiska public servicekanaler går att se fritt i norden sinsemellan med varje lands språks textning som val.
submitted by Kyndrak to sweden [link] [comments]