Hålla penningpolitiken

Riksbankens totala undantag från offentlighetsprincipen och sekretessen kring deras coronastöd på 1,000 miljarder

2020.09.23 17:51 Qasaur Riksbankens totala undantag från offentlighetsprincipen och sekretessen kring deras coronastöd på 1,000 miljarder

EDIT: Efter att ha läst och forskat lite mer verkar det som att riksbankshandlingar är sekretessbelagda även för riksdagsledamöter enligt dom 1992-772.
Jag har skrivit ett inlägg i svenskpolitik en gång innan som väldiskuterades här och där jag presenterade lite översiktlig forskning som jag har gjort angående utspädningen av medelsvenskens köpkraft över tid som följd av Riksbankens inflationspolitik. Det framgår säkert att penningpolitik är något jag bevakar mycket nära och jag känner att det är min plikt som nationalekonomisk intresserad att upplysa de som är sakpolitiskt intresserad om de olika utvecklingarna som sker inom penningpolitiken då jag anser att Riksbankens agerande är lika viktig och i många fall viktigare än det som diskuteras inom en mandatperiod. Riksbankens agerande berör på ett sätt eller annat nästan alla invånare i Sverige då pengar är något vi alla handskas med och är också måttet vi använder för att bedöma samt värdera de målsättningar vi har i våra liv såsom utbildning till jobb som betalar bra och ja, även vart vi ska bo (bostadspriser).
Till skillnad från vad nationalekonomerna på Riksbanken tycker anser jag att penningpolitik är inte alls lika politiskt oberoende och vetenskaplig som Riksbankslagen vill få det att framstå. Regleringen av penningmängden (oavsett om det är för att nå inflationsmål eller stödja företag och banker i krissituationer) i ett samhälle är ett högst politiskt beslut och en ökning likaså en minskning främjar vissa socioekonomiska grupper till bekostnad av andra grupper. De politiska prioriteringarna för penningpolitiken bör därmed inte vara något som exklusivt bestäms av en institution som har fått delvis lagstadgat immunitet mot granskning från allmänheten, och som vill gärna också främja en anonym tillvaro i bakgrunden av sakpolitiken vilket sällan belyses av politiska kommentatorer i media och på nätet.
Som känt har staten och riksbanken engagerat sig i att ställa ut enorma stödpaket som följd av coronakrisen. Stödpaketen som staten har gett ut har granskats ordentligt av media, och en punkt som har tagits upp är den sekretessbeläggningen som stödet har fått där enskilda mottagare inte lämnas ut mot begäran från allmänheten. Det är rätt uppenbart att skattemedel som betalas ut till enskilda bör vara något som är tillgänglig till alla skattebetalare, och det är även anledningen till varför vi har en offentlighetsprincip där handlingar som produceras av det allmänna ska enligt lag lämnas ut till allmänheten på begäran.
Det som däremot inte har belysts lika mycket är att Riksbankens stödpaket på cirka 1,000 miljarder SEK är mycket större och mer omfattande än det staten betalar ut. Stödet delas ut dels genom den sedvanliga vägen genom utvidgad bankutlåning, likviditetstillsättning och uppköp av stadsobligationer, men också genom uppköp av företagsobligationer, bostadsobligationer, och företagscertifikat på den öppna marknaden. Till skillnad från statens stödpaket finansieras köpen och utlåningen inte av skattemedel utan av nyskapade pengar (dvs, “tryckta” pengar), en rätt som Riksbanken och de som innehar banktillstånd har blivit tilldelade.
Riksbankens direkta köp av företagsobligationer ger två mycket viktiga fördelar till de som säljer obligationen. Förutsedd att den som säljer obligationen är den som ställer ut obligationen är den uppenbara fördelen att få låna pengar med mycket förmånliga villkor då Riksbanken tar ingen risk med att köpa obligationen. Det innebär också att de som enbart innehar en företagsobligation kan bli av med kreditrisken med att hålla obligationen utan vidare problem och kan sälja det till ett bättre pris än vad de hade behövt göra annars i en marknad utan en aktör med obegränsade mängder pengar. Det andra mindre uppenbara är att dessa företag i aggregat får ta del av nytryckta pengar innan inflation slår till i resten av ekonomin. Det vill säga, ett företag som får nyskapade pengar kan köpa upp tillgångar och tjänster till mycket förmånliga reella priser då prissättningen av varor och tjänster har inte reflekterat ökningen av penningmängden än, vilket är en omfördelning av köpkraft till de som står relativt nära riksbanken och penningtrycket (och som kan ta del av nya pengar “först”).
Mina åsikter om huruvida Riksbankens stödpaket är bra eller dåligt för ekonomin som helhet kommer jag inte redogöra här, däremot anser jag att de (enligt mig) uppenbara fördelarna som företag kan få genom att stå nära riksbanken är något som bör rättfärdiga en mycket nära granskning av Riksbankens agerande, likt slutsatsen angående sekretessen kring statens stödpaket. Men till skillnad från statens godtyckliga sekretessbeläggning är Riksbankens handlingar kring deras marknadsoperationer per automatik och enligt lag (31 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslagen) sekretessbelagt i 50 år och kan inte utlämnas på begäran. Jag har själv försökt få ut handlingar kring deras stödköp av stadsobligationer sedan 2008 (som ökade penningmängden i Sverige med över 350%), men har fått avslag med hänvisning till riksbankssekretessen. Några andra har dragit liknande ärenden om riksbankshandlingar hela vägen till högsta förvaltningsdomstolen men har även där fått avslag med lagkraft (mål 2798-13, 4268-09, och 4270-09).
Jag tycker det är mycket märkligt att en institution som står direkt under riksdagen har fått en sådan här omfattande sekretesslagstiftning, framförallt då Riksbanken är en institution som reglerar penningmängden av folkets pengar. Institutionen som kontrollerar penningpressen är bland de mäktigaste institutionerna i Sverige och jag tycker att det är rätt uppenbart att detaljer kring vem som får ta del av pengarna Riksbanken skapar (och hur mycket) är något som bör publiceras utan vidare problem. Sverige är ett land där alla skattedeklarationer publiceras offentligt och vi kan enkelt ta reda på vad våra grannar tjänar, men handlingar kring vilka företag som står nära riksbanken och får ta del av nyskapade kronor är sekretessbelagda? Jag tycker det här förtjänar en mycket större diskussion än vad det har fått.
Vad tycker ni om detta? Är detta något som bör fortsätta?
submitted by Qasaur to svenskpolitik [link] [comments]